Är vi verkligen så olika?

Inledning
Språksociologins betydelse för samhället är det inte många som tänker på. Ändå vet många att hur vi kommunicerar påverkar allt som händer runt omkring oss. Vi är beroende av kommunikation.
Språksociologi är den vetenskap som behandlar förhållandet mellan språket och samhället (Nationalencyklopedin band 17, 1995). Det vill säga hur språket och samhället hänger ihop och varför de påverkar varandra. I den här uppsatsen undersöker jag hur män och kvinnors sätt att kommunicera i konflikt/stressiga situationer. Det är viktigt att läsa om eftersom informellt är det så mycket som skiljer män och kvinnor åt i arbetslivets förutsättningar. Genom att läsa och arbeta om hur de kommunicerar kan vi kanske få en bild av varför fårhållanden som lägre lön för kvinnor existerar, då kan vi i sin tur arbeta för kvinnors rätt i arbetslivet.

Frågeställning
Min frågeställning är om det finns några skillnader mellan hur män respektive kvinnor pratar i en konflikt/stressig situation och i så fall vad?

Metod
För att få en personlig bild av vad som skiljer män respektive kvinnor åt när de pratar i en konfliktsituation har jag åkt till Arlanda flygplats för att tjuvlyssna och intervjua olika personer. Jag hade tänkt åka till Arlanda flygplats eftersom flygplatser är lite som minisamhällen men eftersom det framförallt är folk med pengar som reser så skulle jag bara få en bild av hur folk med pengar agerar. Som tur var fick jag tag i en polis som jobbat uppe i Norrland och varit med om en del som kunde berätta lite om alla klasser.

Empiri
Kön är en viktig del i språksociologins studieområde. En stor del av könsrollerna påverkas av hur kvinnor respektive män använder sitt språk (Nationalencyklopedin band 17, 1995). I min undersökning om språkskillnader i konfliktsituationer på Arlanda flygplats märkte jag tydligt, när jag tjuvlyssnade vid incheckningen, att kvinnor pratar mycket mer känslosamt än män. Det stöds av vad som står i nationalencyklopedin, att mäns ordval är mer skriftspråksliknande och därför väldigt rakt medan kvinnor har visat sig variera sitt tal beroende på situationens omständigheter. Med detta menas att kvinnor ofta är mer flexibla i sitt tal än män.
Jag intervjuade platspersonal (vakter) på Arlanda flygplats och ställde frågor om de hade märkt av någon skillnad mellan hur stressade män och kvinnor sökte hjälp. Det var få som hade märkt av en betydlig skillnad mellan hur män och kvinnor kommunicerar med dem i deras jobb. Där ser vi hur jämställt Sverige tycks vara på ytan men då måste jag ta hänsyn till att en flygplats är en modern miljö där många av personerna är välställda. Jag fick däremot tag i en polis som hade jobbat i Norrland och fått kontakt med alla samhällets klasser. Han hade märkt av tydliga språkskillnader mellan kvinnor och män. Han pratade om så kallade lägenhetsbråk och där märkte han att kvinnor vill prata ut om vad som har hänt och vad som gäller och vill veta och ha koll på så mycket som möjligt. Detta medan män, menade han, är mycket svårare att få kontakt med och nästan flyr in i sig själva i en konfliktsituation.
Kvinnor talar generellt sett mer standardspråk än män och även mer samarbetsinriktat än män (Nationalencyklopedin band 17, 1995), vilket kan förklara polisens iakttagelser att kvinnor vill prata mera utförligt och veta mer i en konflikt. Enligt Nationalencyklopedin är de språkliga förhållandena under uppfostran och skolgången som förstärker könsrollerna en betydande orsak till att detta har uppstått. Att kvinnor skulle prata mer känslosamt och samarbetsvilligt märktes också i min undersökning när mammor ofta fick rollen som den som ska se till att allting flyter på och ha koll på allt. En till sak var när en män respektive kvinnor talade till sina småbarn. Mammorna var använde väldigt mycket mera känsloord som "var det roligt" eller "blev han ledsen då?" Medan män var mer raka och kortfattade när de talade.

Diskussion
Hör det samman? Att i min studie ser man att det märks en större språkskillnad beroende på genus än i de övre klasserna som finns på Arlanda? Enligt Nationalencyklopedin står det att en högre social klass som har bättre utbildning pratar mer standardspråk än lägre socialgrupper som pratar mer en lokal språkform med dialekt och lokala slangord. Kan detta ha ett samband? Polisen som jobbat med lägenhetsbråk uppe i Norrland såg stora skillnader medan de som hade jobbat en längre stund på Arlanda bland högre utbildade personer inte såg några skillnader alls. Kan det ha att göra med att rikssvenskan uppkom någorlunda medvetet med syfte att sudda ut lokala språkavvikelser och få folk att känna en gemenskap? De högre klasserna med bättre utbildning pratar mer standardsvenska och därför bör det enligt min studie vara därför det är svårt att hitta språkskillnader på grund av kön för rikssvenskan var menad för detta. Så slutsatsen vi kan dra utifrån min undersökning är att det finns språkliga skillnader mellan hur män och kvinnor använder sitt tal i konfliktsituationer. Och även att det finns undantag som beror på utbildning och möjliga svar på varför.

Källor
Böcker:
(1995). Nationalencyklopedin band 17. Belgien: Bokförlaget Bra Böcker AB
　
Tv-serier
Lindström, Fredrik.(2006-2007). Världens modernaste land

Muntliga källor:
Polis på Arlanda flygplats
Vakter på Arlanda flygplats