Igår, idag och imorgon

Min syn
I början av det här caset när jag skulle peka ut vad som var typiskt svenskt rabblade jag upp mycket om hur jag trodde svenskar beter sig och vilka traditioner vi följer och hur vi följer dem. Då kom jag fram till att den typiska svensken egentligen är lite som jag själv. Hälsosam, sitter tyst på bussen, kanske lite tråkig och är ovan för konflikter. Mycket handlade om den svenska mentaliteten.

Nu har jag en lite annorlunda syn på svenskar fast det jag sa först håller jag fortfarande med om, men nu har min syn på svenskar utvecklats lite. Vi håller fast vid våra stora traditioner och värdesätter vår historia, men samtidigt vill vi vara så moderna som möjligt. Hur går det till? Varför har det blivigt så? Vi får gå tillbaka i tiden. De traditioner och symboler som har blivigt en bild av Sverige uppkom (många av dem) innan industrialiseringen på 1800-talet och början av 1900-talet. Människan har en tendens att romantisera vårt förflutna. Tänk dig själv, du minns säkert en massa roliga saker som har hänt i ditt liv som du skrattar åt nu men när det hände kändes det inte alls kul. Det var likadant med de här traditionerna och symbolerna. Livet under industrialiseringen var inte alls så härligt, fattigdom och svält blev räkningen för den senare välfärden. Men när detta tillslut var över och staten behövde något för att få alla i Sverige till svenskar så blev de här sakerna romantiserade och traditionerna tog vid över hela landet, inte bara i vissa landskap (t ex midsommarfirandet i Dalarna). Den perioden under industrialiseringens tidiga dagar kallas ju till och med romantiken.

Det enklaste och tydligaste jag kan säga om svenskar har växt fram under det här caset, att svenskar är som svenskar. Vi är just svenskar och inte dalmas, norrläning eller skåning i lika stor utsträckning som för 100 år sedan. Med det menar jag att vi genom tiden har klumpats ihop till större grupper. Dels medvetet, dels omedvetet. När Sverige gick från ett kungadöme till en demokrati behövdes den här svenskheten för att få folket att ställa upp för sitt land vilket krävs i en demokrati. Så därför kom svenskheten delvis till genom medvetna val av regeringen i början av 1900-talet. Men vi måste även ta hänsyn till att industrialiseringen fick folk i Sverige att röra på sig och flytta in i städerna, så där kom svenskheten omedvetet till genom att vi helt enkelt klumpades ihop.

En sak som jag märker är att mentaliteten i Sverige fortfarande skiljer sig åt lite gran i dem olika landskapen, där dialekter är utbredda. Detta kan bero på att när vi skulle bli svenskar under industrialiseringen ville staten sudda ut dialekterna och få alla att prata rikssvenska, det är därför dialekterna är betydligt mer lika varandra nu än förr. Hur vi pratar och hur vi beter oss hör troligtvis lite ihop, så även det är en del av hur vi blev svenskar.

3 bloggar
I Anton Haeffners blogg är den största generaliseringen som han har gjort att han påstår att svenskar är främlingsfientliga. Det är klart, det finns en minoritet av svenskarna som är främlingsfientliga och främlingsfientliga partier får mer och mer makt. Men vi måste fortfarande ta hänsyn till att det är mindre än var tjugonde medborgare som stödjer dessa partier. Att belysa oss som främlingsfientliga kan leda till två olika håll, ett positivt och ett negativt. Positivt är om folk får upp ögonen och inser främlingsfientlighetens utbredning och därför gör någonting åt det och lyckas begränsa dess makt. Negativt är grupptrycket som kan uppstå. Om vi tror att alla runt omkring oss är främlingsfientliga kan vi känna oss tvingade till att bli det själva.

En annan sak som Anton framför i sin blogg är att han tycker att rösträtten ska sänkas till 16 år. Även här finns det för och nackdelar som han belyser väldigt bra. Det är många i Sverige idag som inte bryr sig om hur landet styrs, även om det är de själva som gör det. Det kan leda till att folk gör fel beslut som till exempel rösta på partier som verkar vara coola när de egentligen inte vet vad de står för och vill med samhället. Detta skulle som han säger kunna lösas genom att tidigt få ungdomar intresserade för politik. Det som dock kan gå illa är tyvärr att många 16 åringar inte är tillräckligt mogna för att få den kunskap som krävs för att göra bra och genomtänkta beslut. Så det som kan hända är att ungdomar får en felaktig syn på politiken.
I Joel Muellers blogg är en tydlig generalisering att han inte tycker att svenskar bryr sig om miljöhotet. Samtidigt får jag uppfattningen av att han själv är väldigt miljömedveten och när jag pratar och hör med folk märker jag att hela svenska folket egentligen är miljömedvetna. Särskilt i jämförelse med många andra i-länder är vi extremt miljömedvetna. Vi tycker och skriver väldigt mycket om miljön men dock gör vi inte så jättemycket, vilket Joel beskrev som ett problem. Han tog tycket om de höga bensinpriserna som ett exempel, det är bra för att vi gör åt mindre bensin men på annat håll tycker han att vi ska yttra oss mera och ytnyttja yttrandefriheten. Problemet med det är att i det här fallet är det kanske bra att vi inte säger vad vi tycker, för miljöns skull. Därför tycker jag att ibland ska vi inte göra någonting åt förändringar som på kort sikt ger oss sämre livskvalité, men om vi skulle göra någonting åt vårt missnöje skulle det straffa sig i framtiden. Hur vi agerar i samhället är som ett tveeggat svärd, når någonting blir bättre måste vi offra något annat.

En problematisk sak som tas upp i Fredrica Eurens blogg är problemet med att demokratins beslutsprocess är så långsam. Hon menar att det ska vara möjligt att ge mer makt till en ensam person för att snabba på beslutsprocessen när det är brottom. Hon belyser vikten av att ge makten till någon vi litar på och hon nämner själv risken med att ge makt till en ny Hitler. Och det är just det som är problemet med att ge för mycket tilltro på en ensam person. Det var ju just så Hitler fick makten, folket litade på honom men sedan bytte han skepnad och utnyttjade makten han fått sig tilldelad på demokratisk väg. Därför tycker jag att vi inte ska ge makt till en ensam person även om det ibland medför att saker och ting går långsammare. Det var genom att begränsa en enskild individs absoluta makt som romerska republiken lyckades hålla "folkstyret" vid liv i nästan 500 år. Det var när en individ fick för mycket inflytande som republiken dog och kejsardömet tog vid.

Om vi tittar på vad alla tycker och tänker om svenskhet ser vi att det inte finns mer än ytliga fördomar som man kan kalla typiskt svenskt. Alla är olika och därmed ser vi alla olika saker hos svenskarna om vi ska gå in djupare på vad en svensk är. Så jag tror att vi istället kan säga att det typiskt svenska är att svenskar har olika syn på hur vi är.

Framtid
Gällande religionen anses Sverige bli allt mer sekulariserat och att vara troende blir allt mer något som vi ser ner på. I alla fall om någon är starkt troende. Jag tror att år 2100 kommer våra traditionella religioner där man tror lite på en högre makt mer kommer att förändras till olika livsstilar som folk väljer att följa. Ordet religion kommer att suddas ut lite och blandas med begreppet kultur. Med religionen ser jag inte så många direkta hot mot framtiden förutom att det byggs en allt mer större klyfta mellan kristendomen och islam. Men eftersom jag tror att framtiden blir allt mer sekulariserat tror jag att detta problem med kulturkrockar inte kommer att vara något problem.

Vi ser stora förändringar idag i och med globaliseringen som bara tycks öka och öka i och med teknikens framfart. I och med att vi kan se stora accelereringar med teknikens utveckling och internets stora utbredning ser jag inga tecken på att globaliseringen skulle avta, tvärtom. Allt gällande religion, demokrati och nationalism kommer att få ett mer globalt ansikte. Med det menar jag att religion (som kommer bli kultur istället) kommer bli mer likt bara en kultur som breder ut sig över hela världen. Lite som vi kan se nu med att vi kan äta hamburgare i stort sett var som helst på jorden, men i framtiden blir det mer extremt. Likadant med nationalismen som jag tror kan gå åt två olika håll i framtiden.

Jag tror att om hundra år kommer landsgränserna bli lite mer otydliga och oviktiga. Unioner som EU kommer få mer inflytande över medlämsländerna och på alla håll i världen kommer liknande unioner att bildas. Risken med att världen delas upp i några få stora riken, som jag tror unionerna kommer att få för roll, är att individens påverkan på samhället minskar drastiskt och individen kommer bli en i mängden. Vi, folket, kommer alltså få mindre direkt makt och tyvärr kommer nog många känna att det är någon gubbe på en hög position hundratals mil från oss som bestämmer och vår röst gör ingen verkan.

Om jag kommer tillbaka till saken om nationalismens två väger så menar jag att efter länderna har gått ihop i unioner så kommer svenskar inte känna sig som svenskar, utan som EU medborgare. Därmed leder en av vägarna till att landsnationalismen knappt kommer att existera eftersom EU vill att vi ska känna en gemenskap med de andra EU länderna. Detta kan vara positivt genom att krig förhindras och handeln gynnas men det kan även få negativa effekter. Om det är få som bestämmer mångas öde är risken stor att det är ett mindre antal medborgare som gynnas eftersom vi alla är så olika.

Den andra vägen är att vi under själva förändringen till en storunion märker och ogillar det som håller på att hända så att nationalismen förstärks för att försvara oss mot det yttre som vill åt vårt land. Detta kan också både ses som något positivt och negativt. Det positiva kan ses som att vi får leva som vi vill och inte som de som bor 1000 mil söderut vill. Det negativa (men det kan självklart även vara något positiv men jag tycker det är negativt) är att vi kan bli lite isolerade från omvärlden och utfrysta ur världsgemenskapen. Ungefär som Kina och Japan för länge sedan dock på ett annat sätt nu.

Vårt största hot just nu är miljöförstörningen och det är något som våra barnbarns barn kommer att få brottas med. Tillslut tror jag att vi kommer få bukt med den men på vägen kommer troligtvis stora konflikter mellan olika makter utkämpas. För att vårt framtida folk ska kunna vara stolta över oss och för att vi ska skrivas positivt i historieböckerna måste vi försöka ena oss nu på en gång om hur klimatfrågan ska skötas. Tyvärr tror jag inte att detta kommer ske tillräckligt fort så på den punkten tror jag vi måste kämpa för att bli sedda som något positivt i historien.

Om vi ska knyta ihop säcken så tror jag inte att mina
barnbarns barn kommer att läsa caset Svea, de kommer att läsa caset EU. Alla de här tre punkterna, religion, demokrati och nationalism hör samman med den ökande globaliseringen och övergången till några få större kontinentregeringar. De påverkas och utformas utifrån det.

Källor:
http://sveaantonhaeffner.blogspot.com/

http://sveajoelmueller.blogspot.com/

http://sveafredricaeuren.blogspot.com/

Fredrik Lindstöms tv-serier:
*Världens modernaste land
*Svenska dialektmysterier

Bergöö, Pontus: Påläst 45 åring

Bergöö, Ami: Påläst journalist