En annan historisk händelse som är väldigt kränkande är begravningen av Haile Selassie som var en etiopisk kejsare och en "gud" inom rastafarikulturen.
1974 störtades han av landets millitärjunta och satt sedan fängslad i ungefär ett år då man medelade att han hade avlidit av cirkulationsstopp. Numera är den kända dödsorsaken att han kvävdes av en millitärchef.
Haile Selassie begravdes bakom en toalett för att symbolisera att man skulle skita på honom och smutskasta hans kropp. Det kan kallas kränkande om något!
P.S. Han fick senare en ordentlig begravning i en av Addis Abebas katedraler.
måndag 30 november 2009
Formell- och informell makt
Skillnaden mellan formell- och informell makt är först och främst att formell makt är något som någon har fått sig tilldelad, och informell makt inte är skriven på samma sätt. Ett exempel på formell makt är den som Fredrik Reinfeldt har fått genom folkomröstningar. Det står i lagen att han kan och får utöva sin makt på samhället.
Informell makt är som en norm som bara finns där. Ett exempel är att om det är en populär person i en grupp, till exempel en skolklass, som alla vill vara som och alla följer hans/hennes klädstil. Då har den personen informell makt på hur de andra beter sig och hur de klär sig. Det är ingen som har sagt och skrivit ner i lagen att man ska klä sig som henne men alla gör det ändå för att det har blivigt en norm och de som inte följer normen riskerar att bli utfryst.
En kränkande händelse:
Jörgen har jobbat på sin arbetsplats i tio år. Under den här långa tiden har han några gånger hamnat i konflikt med hanns chef och det är tydligt att de inte tycker om varandra. Nu är det dags för löneförhöjning och de flesta på arbetsplatsen får en stor summa pengar mer i lön nu än innan. Men Jörgen fick trots sin goda arbetsinsatts ingen betydlig löneökning även om hanns arbetskamrater som arbetat exakt lika bra som honom fått mycket mer i lön. Jörgen kan nu vända sig till sin fackförening som kan kräva en lösning från arbetsplatsen.
Informell makt är som en norm som bara finns där. Ett exempel är att om det är en populär person i en grupp, till exempel en skolklass, som alla vill vara som och alla följer hans/hennes klädstil. Då har den personen informell makt på hur de andra beter sig och hur de klär sig. Det är ingen som har sagt och skrivit ner i lagen att man ska klä sig som henne men alla gör det ändå för att det har blivigt en norm och de som inte följer normen riskerar att bli utfryst.
En kränkande händelse:
Jörgen har jobbat på sin arbetsplats i tio år. Under den här långa tiden har han några gånger hamnat i konflikt med hanns chef och det är tydligt att de inte tycker om varandra. Nu är det dags för löneförhöjning och de flesta på arbetsplatsen får en stor summa pengar mer i lön nu än innan. Men Jörgen fick trots sin goda arbetsinsatts ingen betydlig löneökning även om hanns arbetskamrater som arbetat exakt lika bra som honom fått mycket mer i lön. Jörgen kan nu vända sig till sin fackförening som kan kräva en lösning från arbetsplatsen.
En ny lag föds
Göran Larson hade fått nog, nu kunde han inte låta sina idéer vara instängda i hans huvud längre. Dagen innan hade hans son haft brandövning, alla eleverna var tvungna att springa ut barfota. Några fick glassplitter i fötterna. Göran bestämde sig för att skriva en insändare och propagera för tvång på inneskor i skolan.
Det var många som höll med Göran i frågan om barnens säkerhet, en livlig insändardebatt följde och det var inte många som kunde missa den. Tillslut bestämde sig Socialdemokraterna på ett morgonmöte att skriva en motion och starta en utredning. Experter på området skolsäkerhet, lärare och rektorer fick alla göra sin röst hörd och samtidigt undersökte lagrådet lagförslaget för att den inte skulle krocka med andra lagar. Tillslut var lagförslaget färdigt. När motionen var klar skickade Socialdemokraterna in den till riksdagen där den togs upp under rubriken "Inneskor på alla skolor".
Riksdagen kammare remitterade lagförslagen till Utbildningsutskottet/Socialutskottet utan att någon ville debattera först. När utskottet sedan gick igenom lagförslaget blev det livliga diskussioner när de olika partierna tyckte så olika. De mest dramatiska munbråken skedde mellan socialdemokraten Per Göranson och moderaten Raine Fredrikson. Per tyckte att lagen skulle vara sträng och menade att om det skulle vara frivilligt att ha inneskor skulle ingen ha dem på sig. Raine däremot menade att man inte ska tvinga på någon skor utan att lagen borde korrigeras så att alla skolor skulle tillåta och förespråka inneskor till alla elever. Hela tiden förde alla ledamöter av med sina partier för att se vad som ska tas upp. Efter flera veckors genomgångar, diskussioner och komprommisser skriver de tillslut ett betänkande där deras lagförslag står. Där stod att alla skolor ska informera om vikten att ha inneskor och se till att alla som vill ska ha möjlighet att bära inneskor.
Nu var den stora dagen här, idag skulle riksdagen debattera och rösta om förslaget skulle godkännas eller inte. Det var inte så många som var nervösa, sådana här saker hade ledamöterna gått igenom nästan hur många gånger som helst. Det blev inte mycket till debatt, de flesta hade ju redan kommit fram till ett bra förslag genom komprommisser. När röstningen var genomförd och lagförslaget blivigt godkänt skickade riksdagen en skrivelse till regeringen där de berättar vad som har beslutats.
Regeringen under Fredrik Reinfeldt såg sedan till att den nya lagen publicerades i SFS och gav sedan ansvaret till Skolverket som ska se till att lagen följs av skolorna. Nu kan Göran Larsson vara lugn, inneskorna står och väntar på hans son vid ytterdörren.
Det var många som höll med Göran i frågan om barnens säkerhet, en livlig insändardebatt följde och det var inte många som kunde missa den. Tillslut bestämde sig Socialdemokraterna på ett morgonmöte att skriva en motion och starta en utredning. Experter på området skolsäkerhet, lärare och rektorer fick alla göra sin röst hörd och samtidigt undersökte lagrådet lagförslaget för att den inte skulle krocka med andra lagar. Tillslut var lagförslaget färdigt. När motionen var klar skickade Socialdemokraterna in den till riksdagen där den togs upp under rubriken "Inneskor på alla skolor".
Riksdagen kammare remitterade lagförslagen till Utbildningsutskottet/Socialutskottet utan att någon ville debattera först. När utskottet sedan gick igenom lagförslaget blev det livliga diskussioner när de olika partierna tyckte så olika. De mest dramatiska munbråken skedde mellan socialdemokraten Per Göranson och moderaten Raine Fredrikson. Per tyckte att lagen skulle vara sträng och menade att om det skulle vara frivilligt att ha inneskor skulle ingen ha dem på sig. Raine däremot menade att man inte ska tvinga på någon skor utan att lagen borde korrigeras så att alla skolor skulle tillåta och förespråka inneskor till alla elever. Hela tiden förde alla ledamöter av med sina partier för att se vad som ska tas upp. Efter flera veckors genomgångar, diskussioner och komprommisser skriver de tillslut ett betänkande där deras lagförslag står. Där stod att alla skolor ska informera om vikten att ha inneskor och se till att alla som vill ska ha möjlighet att bära inneskor.
Nu var den stora dagen här, idag skulle riksdagen debattera och rösta om förslaget skulle godkännas eller inte. Det var inte så många som var nervösa, sådana här saker hade ledamöterna gått igenom nästan hur många gånger som helst. Det blev inte mycket till debatt, de flesta hade ju redan kommit fram till ett bra förslag genom komprommisser. När röstningen var genomförd och lagförslaget blivigt godkänt skickade riksdagen en skrivelse till regeringen där de berättar vad som har beslutats.
Regeringen under Fredrik Reinfeldt såg sedan till att den nya lagen publicerades i SFS och gav sedan ansvaret till Skolverket som ska se till att lagen följs av skolorna. Nu kan Göran Larsson vara lugn, inneskorna står och väntar på hans son vid ytterdörren.
fredag 20 november 2009
Sprid kärlek i världen
Nu i helgen ska jag sjunga bamselåten till min farmor som fyller 70 år. Vi ska ändra texten så det blir "Heja farmor" istället för Bamse. Texten kommer att handla om henne så att säga. Eftersom hon älskar musik är detta något mycket kärleksfullt.
Mitt manifest
Problem
Samhället vi lever i har många brister. Många klagar på många saker. Det är ju en sak som kännetecknar en demokrati, alla kan inte bli nöjda vilket i sin tur gör att samhället är under ständig förändring.
Ett stort problem med dagens samhälle är den ökande rasismen. Rasfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt mer politisk mark samtidigt som de blir allt mer aggressiva i sin inställning till invandrare. Det som är problemet med att sådana partier får makt är att de ofta inte har några relevanta fakta i sin marknadsföring, utan det blir ofta ren propaganda med vinklad fakta. Det är farligt om väljarna inte får en objektiv bild på samhället, det är så diktaturer utvecklas.
Ett annat problem som kan uppstå är om landet blir ”för” liberalt eller ”för” socialistiskt. Det finns idag tendenser som visar på att detta kan ske. Just nu går samhället åt det liberala hållet, och eftersom Sverige har varit och är mer socialistiskt fortfarande kan detta vara bra. Men om den liberala regeringen sitter kvar för länge kan övergången bli för stor. Samma sak om en socialistisk regering sitter kvar för länge. Om man tittar runt i världen ser man att stater som är väldigt liberala eller väldigt socialistiska mår befolkningen sämre. Eftersom det finns både för och nackdelar med de båda politiska ideologierna blir en blandning bäst.
Lösningar
Jag anser att för att stoppa rasismen som breder ut sig i politiken måste man genomföra mer omfattande kampanjer och genomföra mer omfattande undervisning i skolorna. Undervisningen måste ändras från att gå ut på att banka in kunskaper i eleverna till att lära eleverna att tänka själva. Man ska inte lära sig att rasism är fel utan varför rasism är fel ur ett samhällsperspektiv med mänskliga rättigheter i fokus.
Det som är fel med rasism är att det inte finns någon vetenskaplig grund för de rasistiska tankarna. När Sverigedemokraterna drar paralleller mellan ökad invandring och våldtäkter struntar dem i att titta på att majoriteten av alla som invandrar till Sverige är folk från våra granländer med samma kultur som vi.
Invandring är en viktig del i ett bra samhälle. Utan mångfald blir vi ”instängda” i oss själva och vågar inte pröva andra sätt att styra vårt samhälle. Istället för att sparka ut alla invandrare och låsa in oss måste vi öppna upp våra dörrar och ge invandrarna en chans att påverka samhället. Det som är ett problem är att vi inte drar nytta av all arbetskraft som kommer hit. Främlingsfientliga partier säger att invandrarna tar våra jobb, detta är absolut inte sant. En hjärnkirurg från Iran får inte jobbet före en från Sverige. Han blir tågförare istället. Varje år invandrar mängder med kompetent arbetskraft till Sverige, rakt förbi våra ögon. Vi måste tänka i socialistiska tankar i den här frågan. Vi måste styra in rätt människor till rätt jobb. Problemet här är att det ofta är invandrare som tar skitjobben med extremt låga löner. Inte många som är födda här vill ta sådana jobb, så om invandrare får bättre jobb vem ska då göra skitgörat? Här måste vi tänka liberalt, den som inte har utbildning och inte är kapabel till att göra annat får göra skitgörat. Födda svenskar liksom invandrare. Då utnyttjar vi arbetskraften som vi har till godo till fullo och fyller igen alla hål i arbetsmarknaden.
Sverige har blivit mer och mer liberalt de senaste åren, detta kan bero på att USA får allt mer inflytande på vårt näringsliv. Det är bra om vi blir lite mer liberala för att gynna individens individuella prioriteringar i samhället. Men det ska inte gå så långt att inte alla kan få fri sjukvård till exempel. Samma sak om vi blir mer socialistiska än vi redan är, det är bra som det är nu. Det får dock inte gå så långt att den personliga integriteten kränks.
Hur ska vi då göra för att hålla samhället stabilt? Vi måste behålla det politiska systemet vi har idag med många olika partier som står för olika saker. Det måste vara jämnt mellan socialistiska partier och liberala. Vi måste behålla systemet med att inte bara partiet med flest röster få all makt. Partierna ska få ett antal mandatplatser i riksdagen efter hur många röster det partiet har fått. Sverige går allt mer in i blockpolitik så även om Moderaterna inte får flest röster som parti får de den största makten. Det blir nästan som i USA med bara två partier att rösta på. Ju fler valmöjligheter, desto mer demokrati blir det.
Vårt mål med det här nya samhället ska inte vara att bli en utopi, för utopier är omöjliga. Alla tycker och tänker olika men med det här nya samhället som vi ska skapa blir så många som möjligt nöjda. Så vårt mål ska vara att eftersträva en utopi, att alltid försöka anpassa samhället till det perfekta gör att samhället blir bättre och bättre. Men perfekt blir det aldrig därför är det farligt att ha en utopi som mål eftersom människan vill göra det enkelt för sig och drar sig inte för att fuska på vägen.
onsdag 18 november 2009
fredag 13 november 2009
Varför är det viktigt att hålla tal?
Varför valde jag att hålla tal om friskolor? Idén väcktes först när jag hörde ett radioprogram/debatt om brister i friskolors kvalité. Det var en vänsterpartist och en moderat som debatterade om vad som måste göras åt friskolornas påstående resursproblem. Jag har alltid tyckt att det har varit puckat med förslagen om att förstatliga friskolorna. Om staten tar över för mycket blir det en långsam övergång till diktatur. Det är ju en del av demokratin att man ska ha valmöjlighet att göra som man själv vill och inte som staten vill.
När jag hörde vänsterpartisten anklaga friskolor om att de får betydligt sämre kvalité om de är vinstdrivande företag. Jag, som har gått i friskolor i hela mitt liv, höjde förstås på ögonbrynen. Jag har hela tiden upplevt att undervisningen och "hårdvaran" (material och byggnaden) har varit bättre än på kompisars skolor som var kommunala. Jag tyckte det lät som att vänsterpartisten tog argument ur luften som var helt påhittade. Därför tycker jag det är viktigt att lyfta den här frågan och berätta hur det egentligen är. Vi ska inte enbart bygga politiken utifrån ideologier, politikerna måste även ta hänsyn till verkligheten. Vi kan kolla på Zimbabwe, där är hela ekonomin i kras men Robert Mugabe fortsätter ändå att pumpa ut pengar i omlopp och därmed bara förvärra hyperinflationen. Det är likadant som vänsterpartisterna tänker, man tar inte hänsyn till statistiken. I radioprogrammet sa vänsterpartisten att friskolornas höga slutbetyg bara är en bluff för att locka elever. Men hon tänker inte på att de högre betygen kan bero på ett bättre resultat.
Nu har jag nästan övergått till att argumentera för min åsikt istället för att berätta om varför jag valde ämnet. Men det är därför jag valde att prata om det här, jag har helt andra åsikter än vänsterpartiet. Och då borde jag ju utnyttja yttrandefriheten till att delge allmänheten min åsikt och mina erfarenheter. Det är det som är så bra med att Sverige är ett demokratiskt land. Om alla tänker likadant blir all inskränkta i ett begränsat synsätt och det så diktaturer uppkommer. I en demokrati fungerar mängden som en stötdämpare till dåliga beslut som att försvåra arbetet för friskolor på lösa grunder. Men det kan också bli ett problem med demokrati. Det är inte så många som har gått på friskolor som jag och därför är det lätt att tro på Vänsterpartiets påståenden. Det är det som är problemet med demokratin, och det är därför det är viktigt att jag delger andra mina åsikter. Lika lätt som folk kan tro på mig kan folk tro på Vänsterpartiet. Det är här sunt förnuft kommer in i bilden vilket jag hoppas att folk har.
När jag hörde vänsterpartisten anklaga friskolor om att de får betydligt sämre kvalité om de är vinstdrivande företag. Jag, som har gått i friskolor i hela mitt liv, höjde förstås på ögonbrynen. Jag har hela tiden upplevt att undervisningen och "hårdvaran" (material och byggnaden) har varit bättre än på kompisars skolor som var kommunala. Jag tyckte det lät som att vänsterpartisten tog argument ur luften som var helt påhittade. Därför tycker jag det är viktigt att lyfta den här frågan och berätta hur det egentligen är. Vi ska inte enbart bygga politiken utifrån ideologier, politikerna måste även ta hänsyn till verkligheten. Vi kan kolla på Zimbabwe, där är hela ekonomin i kras men Robert Mugabe fortsätter ändå att pumpa ut pengar i omlopp och därmed bara förvärra hyperinflationen. Det är likadant som vänsterpartisterna tänker, man tar inte hänsyn till statistiken. I radioprogrammet sa vänsterpartisten att friskolornas höga slutbetyg bara är en bluff för att locka elever. Men hon tänker inte på att de högre betygen kan bero på ett bättre resultat.
Nu har jag nästan övergått till att argumentera för min åsikt istället för att berätta om varför jag valde ämnet. Men det är därför jag valde att prata om det här, jag har helt andra åsikter än vänsterpartiet. Och då borde jag ju utnyttja yttrandefriheten till att delge allmänheten min åsikt och mina erfarenheter. Det är det som är så bra med att Sverige är ett demokratiskt land. Om alla tänker likadant blir all inskränkta i ett begränsat synsätt och det så diktaturer uppkommer. I en demokrati fungerar mängden som en stötdämpare till dåliga beslut som att försvåra arbetet för friskolor på lösa grunder. Men det kan också bli ett problem med demokrati. Det är inte så många som har gått på friskolor som jag och därför är det lätt att tro på Vänsterpartiets påståenden. Det är det som är problemet med demokratin, och det är därför det är viktigt att jag delger andra mina åsikter. Lika lätt som folk kan tro på mig kan folk tro på Vänsterpartiet. Det är här sunt förnuft kommer in i bilden vilket jag hoppas att folk har.
Jag har en dröm... en svensk mardröm...
Jag har gått i friskolor i hela mitt liv. Arbetssättet i det här friskoleföretaget som heter vittra, har jag fått en enorm personlig- och kunskapsutveckling. För några år sedan var jag den som satt tyst i ett litet hörn. Nu tar jag betydligt mycket mer plats, nu kan jag betydligt mycket mer om mig själv, och nu… vill Vänsterpartiet försvåra arbetet betydligt för friskolornas nyskapande undervisning.
Friskolor behövs i det svenska samhället, det svenska samhälle som skryter med att främja mångfalden. Visst skulle det se tråkigt ut om alla skolor såg likadana ut? Varför ska vi ha samma sorts kunskap när vi tar studenten som alla andra ungdomar i Sverige? Ska skolan bli en kopiator som bara spyr ut kopior av en sorts kunskap? Det är ju bevisat att folk som tänker olika och kan olika saker bildar den bästa gruppen. Om alla kan samma saker finns det ju inget behov av att lära av varandra, då saknas samma behov till kommunikation. Det talas så mycket om den tysta svensken, finns det ett samband? Om jag vet att alla runt omkring mig tänker och kan samma saker som jag, varför ska jag då fråga dem när jag redan vet svaret?
För några dagar sedan hörde jag Vänsterpartiet säga att friskolor söker en ekonomisk vinst i sin verksamhet, de menar att det är moraliskt fel att tjäna pengar på undervisning. Vad är det som är så fel med att tjäna pengar i ett företag? Vad är det som är så fel i att gå med vinst så skolan kan ha en reservbudjet i kristider? Vad är det som är så fel med att gå med vinst om undervisningen blir bättre? Jag skulle vilja be hon från Vänsterpartiet att gå in i en gammal traditionell, sliten kommunal skola och jämföra med de här lokalerna. Undrar vad hon skulle föredra… Klotter eller icke klotter? Det är frågan.
Sverige är ett modärnt land, vi ska inte sitta fast i gamla vanor och vara rädda för förändring. Jag hör ofta att svenskar prövar så mycket nytt och är nyfikna på nya metoder, det är det som har skapat detta fantastiska mångfaldiga land. Men med skolan? Utifrån hur vänstern ser det hittar jag ingen mångfald, jag hittar inget nytt i deras åsikter. Jag håller inte med om att alla ska ha rätt till lika dålig undervisning, jag håller däremot med om att alla ska ha rätt till lika bra undervisning, fast på olika sätt.
Det som jag måste påpekas är att många skolor, friskolor liksom kommunala skolor, har stora brister i sin undervisning. Det bästa som kan göras är mer omfattande inspektioner av skolor, och när inspektörer hittar brister ska staten inte göra det svårare för skolorna, utan då måste skolorna få hjälp. Jag tycker alltså att det ska vara tillåtet att friskolor ska få vara vinstdrivande företag, så länge det gynnar skolans kvalité. Vi måste vara försiktiga med den demokratifrämjande mångfald vi har här i Sverige. Friskolor är faktiskt sällsynt utanför rikets gränser, ni vet ju själva att ministrar från hela världen kommer hit för att inspireras till ett nytt skolsystem. Så låt oss då ha något som får folk att komma till vårt lilla land för att få en förebild till deras nytänkande. Tack!
Friskolor behövs i det svenska samhället, det svenska samhälle som skryter med att främja mångfalden. Visst skulle det se tråkigt ut om alla skolor såg likadana ut? Varför ska vi ha samma sorts kunskap när vi tar studenten som alla andra ungdomar i Sverige? Ska skolan bli en kopiator som bara spyr ut kopior av en sorts kunskap? Det är ju bevisat att folk som tänker olika och kan olika saker bildar den bästa gruppen. Om alla kan samma saker finns det ju inget behov av att lära av varandra, då saknas samma behov till kommunikation. Det talas så mycket om den tysta svensken, finns det ett samband? Om jag vet att alla runt omkring mig tänker och kan samma saker som jag, varför ska jag då fråga dem när jag redan vet svaret?
För några dagar sedan hörde jag Vänsterpartiet säga att friskolor söker en ekonomisk vinst i sin verksamhet, de menar att det är moraliskt fel att tjäna pengar på undervisning. Vad är det som är så fel med att tjäna pengar i ett företag? Vad är det som är så fel i att gå med vinst så skolan kan ha en reservbudjet i kristider? Vad är det som är så fel med att gå med vinst om undervisningen blir bättre? Jag skulle vilja be hon från Vänsterpartiet att gå in i en gammal traditionell, sliten kommunal skola och jämföra med de här lokalerna. Undrar vad hon skulle föredra… Klotter eller icke klotter? Det är frågan.
Sverige är ett modärnt land, vi ska inte sitta fast i gamla vanor och vara rädda för förändring. Jag hör ofta att svenskar prövar så mycket nytt och är nyfikna på nya metoder, det är det som har skapat detta fantastiska mångfaldiga land. Men med skolan? Utifrån hur vänstern ser det hittar jag ingen mångfald, jag hittar inget nytt i deras åsikter. Jag håller inte med om att alla ska ha rätt till lika dålig undervisning, jag håller däremot med om att alla ska ha rätt till lika bra undervisning, fast på olika sätt.
Det som jag måste påpekas är att många skolor, friskolor liksom kommunala skolor, har stora brister i sin undervisning. Det bästa som kan göras är mer omfattande inspektioner av skolor, och när inspektörer hittar brister ska staten inte göra det svårare för skolorna, utan då måste skolorna få hjälp. Jag tycker alltså att det ska vara tillåtet att friskolor ska få vara vinstdrivande företag, så länge det gynnar skolans kvalité. Vi måste vara försiktiga med den demokratifrämjande mångfald vi har här i Sverige. Friskolor är faktiskt sällsynt utanför rikets gränser, ni vet ju själva att ministrar från hela världen kommer hit för att inspireras till ett nytt skolsystem. Så låt oss då ha något som får folk att komma till vårt lilla land för att få en förebild till deras nytänkande. Tack!
fredag 6 november 2009
Intervju av en svensk
Jag valde att intervjua min pappa, Pontus Bergöö. Han är väldigt lik den "typiska svensken" och medger der själv under intervjun. När han pratar om vad som gör honom svensk gör han det ur ett etnonationalistiskt perspektiv blandat med ett statsnationalistiskt. Likadant när han berättar om invandrares svenskhet. Jag tycker att om man ska diskutera svenskhet är det bra att se ur båda perspektiven för att få en objektiv bild av sina egna tankar.
När jag intervjuade Pontus hängde han tvätt under hela samtalet. Detta var den första påminnelsen om att vi faktiskt är i Sverige. I början av intervjun när frågorna handlade om vad som kännetecknar svenskhet blev svaren det vanliga, vi är tystlåtna, blyga och försiktiga. Men många positiva saker som jämställdhet, välfärden som fri sjukvård och pappaledighet kom upp. Det som jag tyckte var intressantast i den här intervjun var inte svaren på frågorna "Hur är det?" Utan frågorna "Varför är det?" Till exempel om den ökade främlingsfientligheten. Att diskutera att Sverige är främlingsfientligt är inte lika intressant som att diskutera varför Sverige blir mer och mer främlingsfientligt. Då kan man gå in på djupet och se att "jaha, om man tittar på de senaste 20 åren har invandringen ökat. Främlingsfientligheten har tydligen ökat parallellt med den ökande främlingsfientligheten." Om man tänker så kan man dra slutsatser och se tendenser i samhället ur en mer objektiv synvinkel, vilket gör att man får kunskap nog för att motarbeta till exempel främlingsfientligheten. Så för att minska den ökande fientligheten mot invandrare kanske man måste skärpa kraven på dem, så rasister inte får någon anledning att få bråket som de söker.
Jag tycker att det var väldigt intressant när jag plötsligt blev "intervjuoffret". Det får en att tänka om. Till exempel frågan om när en invandrare blir svensk. Då fick jag ett smart svar: "När de känner sig som en svensk". Men sedan fick jag följdfrågor som: "Varför är det så viktigt att dra gränsen om när man är svensk? Varför delar man världen på det sättet? Varför gör du det här arbetet just nu?" Det är väldigt intressanta frågeställningar som fick mig att börja tänka, och när jag tänker på det kommer jag på svar som visar historiskt hur tankesättet att känna svenskhet kom upp med politiska maktspel, hur patriotisms som ska främja det egna landets militär kom upp för 100 år sedan. Hur man helt enkelt blev tvungen att införskaffa tankesättet för att demokratin skulle fungera. Om folk inte fick någonting att samarbeta om, hur skulle man då få alla att ställa upp för fosterlandet? Den här utvecklingen sker fortfarande när världen blir öppnare och mer globaliserad. Gränser blir mindre och mindre viktiga och då tycker vissa att man måste förtydliga svenskar som grupp. Och viola, rasismen ökar samtidigt som andra blir mera förstående.
Pontus firar inte sjätte juni vilket han inte är ensam om. Inte för att inte bli utpekad till rasist (vilket kan vara en överdrift att tro att man blir så länge man inte hoppar på någon), utan för att han inte tycker det är så viktigt med svenskhet. Och den här rädslan för att bli utpekad som en rasist om man går ut och flaggar på nationaldagen gör att många inte gör det. Det är väldigt svenskt, att tänka hur andra tänker om en själv. Man vet väl bäst själv att man inte är rasist även om man går ut och flaggar. Så till alla som vill gå ut och flagga men är rädda för att få en rasiststämpel, gå ut och flagga om du tycker det är viktigt, det är ingen som hindrar dig. Gör det om du vill gå mot strömmen och inte vill vara en typisk svensk. Var inte rädd för vad andra tycker, för DET är svenskt.
Från och med idag tänker jag hälsa på alla busschaufförer, om du inte vill vara en tråkig svensk så gör det du också!
När jag intervjuade Pontus hängde han tvätt under hela samtalet. Detta var den första påminnelsen om att vi faktiskt är i Sverige. I början av intervjun när frågorna handlade om vad som kännetecknar svenskhet blev svaren det vanliga, vi är tystlåtna, blyga och försiktiga. Men många positiva saker som jämställdhet, välfärden som fri sjukvård och pappaledighet kom upp. Det som jag tyckte var intressantast i den här intervjun var inte svaren på frågorna "Hur är det?" Utan frågorna "Varför är det?" Till exempel om den ökade främlingsfientligheten. Att diskutera att Sverige är främlingsfientligt är inte lika intressant som att diskutera varför Sverige blir mer och mer främlingsfientligt. Då kan man gå in på djupet och se att "jaha, om man tittar på de senaste 20 åren har invandringen ökat. Främlingsfientligheten har tydligen ökat parallellt med den ökande främlingsfientligheten." Om man tänker så kan man dra slutsatser och se tendenser i samhället ur en mer objektiv synvinkel, vilket gör att man får kunskap nog för att motarbeta till exempel främlingsfientligheten. Så för att minska den ökande fientligheten mot invandrare kanske man måste skärpa kraven på dem, så rasister inte får någon anledning att få bråket som de söker.
Jag tycker att det var väldigt intressant när jag plötsligt blev "intervjuoffret". Det får en att tänka om. Till exempel frågan om när en invandrare blir svensk. Då fick jag ett smart svar: "När de känner sig som en svensk". Men sedan fick jag följdfrågor som: "Varför är det så viktigt att dra gränsen om när man är svensk? Varför delar man världen på det sättet? Varför gör du det här arbetet just nu?" Det är väldigt intressanta frågeställningar som fick mig att börja tänka, och när jag tänker på det kommer jag på svar som visar historiskt hur tankesättet att känna svenskhet kom upp med politiska maktspel, hur patriotisms som ska främja det egna landets militär kom upp för 100 år sedan. Hur man helt enkelt blev tvungen att införskaffa tankesättet för att demokratin skulle fungera. Om folk inte fick någonting att samarbeta om, hur skulle man då få alla att ställa upp för fosterlandet? Den här utvecklingen sker fortfarande när världen blir öppnare och mer globaliserad. Gränser blir mindre och mindre viktiga och då tycker vissa att man måste förtydliga svenskar som grupp. Och viola, rasismen ökar samtidigt som andra blir mera förstående.
Pontus firar inte sjätte juni vilket han inte är ensam om. Inte för att inte bli utpekad till rasist (vilket kan vara en överdrift att tro att man blir så länge man inte hoppar på någon), utan för att han inte tycker det är så viktigt med svenskhet. Och den här rädslan för att bli utpekad som en rasist om man går ut och flaggar på nationaldagen gör att många inte gör det. Det är väldigt svenskt, att tänka hur andra tänker om en själv. Man vet väl bäst själv att man inte är rasist även om man går ut och flaggar. Så till alla som vill gå ut och flagga men är rädda för att få en rasiststämpel, gå ut och flagga om du tycker det är viktigt, det är ingen som hindrar dig. Gör det om du vill gå mot strömmen och inte vill vara en typisk svensk. Var inte rädd för vad andra tycker, för DET är svenskt.
Från och med idag tänker jag hälsa på alla busschaufförer, om du inte vill vara en tråkig svensk så gör det du också!
tisdag 3 november 2009
Vad är en svensk?
Svenskar, i alla fall i Stockholm, vill vara, strävar efter och är modärna. Man måste ha den senaste tekniken, de senaste kläderna och man förväntas anpassa sig till allt nytt. Samtidigt är svenskar fast i gamla och strikta normer. Man ska anpassa sig till mängden och inte sticka ut. Ute i samhället, till exempel på tunnelbanan så ska man vara tyst, se butter ut, stirra in i väggen och till varje pris undvika ögonkontakt. Punkt slut. Om någon sticker ut och hälsar på allt och alla med positivvitet så anses man vara lite konstig. Även om busschauffören man hälsat på, man själv och folk runt omkring blir något gladare och upplever livet lite bättre.
Familjen i Sverige är väldigt liten i jämförelser med utlandet. Här räknas de närmaste personerna som familjen medan i mellanöstern kan man bjuda familjen på bröllop och hela släkten på 100 personer dyker upp.
Vi håller väldigt hårt på traditioner och högtider, även om vi vill modernisera och förnya allt så uppskattar dock de flesta att hålla sig till det man alltid har gjort. Missommar är till exempel heligt och ska firas likadant varje år. Man ska äta sill och potatis, dricka snaps och dansa konstiga danser.
Det är väldigt svenskt att jobba hårt och påstå att man gillar jobbet, även om man egentligen bara vill skita i allt som har med jobb att göra. Det svenska samhället utgår från att allt ska vara trevligt och bra, man förväntas visa att man har det bra även om man tycker livet är pest för tillfället. Det blir på så sätt väldigt ytligt. Om någon frågar ointresserat "hur är läget" så förväntas man säga att det är bra. Om man svarar "det är pest och mitt liv håller på att gå under", så blir folk lite rädda och försöker backa ur situationen. Svenskar är så konflikträdda av sig och vill inte tränga sig på någon vilket gör oss stela och träiga.
Familjen i Sverige är väldigt liten i jämförelser med utlandet. Här räknas de närmaste personerna som familjen medan i mellanöstern kan man bjuda familjen på bröllop och hela släkten på 100 personer dyker upp.
Vi håller väldigt hårt på traditioner och högtider, även om vi vill modernisera och förnya allt så uppskattar dock de flesta att hålla sig till det man alltid har gjort. Missommar är till exempel heligt och ska firas likadant varje år. Man ska äta sill och potatis, dricka snaps och dansa konstiga danser.
Det är väldigt svenskt att jobba hårt och påstå att man gillar jobbet, även om man egentligen bara vill skita i allt som har med jobb att göra. Det svenska samhället utgår från att allt ska vara trevligt och bra, man förväntas visa att man har det bra även om man tycker livet är pest för tillfället. Det blir på så sätt väldigt ytligt. Om någon frågar ointresserat "hur är läget" så förväntas man säga att det är bra. Om man svarar "det är pest och mitt liv håller på att gå under", så blir folk lite rädda och försöker backa ur situationen. Svenskar är så konflikträdda av sig och vill inte tränga sig på någon vilket gör oss stela och träiga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)