Fredag 11/12

I fredags var vi så gott som klara med vad vi satt upp som deadline tills då. Vi möttes i alla fall och kollade igenom allas texter och la upp dem på learnet. Det var i stort sett allt vi gjorde då och det blev en ganska lugn fredag i mitt tycke.

Torsdag 10/12

I torsdags var vi på en genomgång om hur utsällningsguiden ska se ut. Vi hade redan börjat skriva lite på dem innan så vi diskuterade vad vi hade skrivit och vad som kan läggas till. Sedan fortsatte vi att skriva och bestämde även vilka bilder vi skulle ha till utställningen och hur vi skulle beskära dem och fixa med dem.

Tisdag 8/12

I tisdags gick vi ut för att ta bilderna. Vi började med att samlas och splittra upp oss till olika områden och även här diskuterade vi lite vad man skulle kunna ta bild på. Jag och Johan lånade en kamera av skolan och gick åkte först till riksdagen för att fota i riksdagens kammare. Vi fick gå igenom en säkerhetskontroll, fick reda på några regler och sedan fick vi gå utt till åskådarläktaren. Det såg ut som att det var ett utskott (det var cirka 20 personer plus talmannen och sekreterare där) som debatterade om djurskyddslagen i och med grisskandalen. Jordbruksministern var bland andra där.
Sedan gick vi runt och tog kort på statshuset och en kyrka. Det var allt vi gjorde i tisdags.

Måndag 7/12

I måndags på case-tiden diskuterade vi i gruppen vad uppgiften gick ut på och satte oss in i den. Sedan började vi arbeta med projektplanen som blev så gott som klar och enligt mitt tycke även ganska bra. Vi bestämde vilka begrepp vi skulle ta och kom överens om vem som skulle vara ansvarig för vilket begrepp, jag tog riksdagen.
Vi hade lite tid över till att diskutera lite om vad vi skulle kunna ha på bilderna.

Är vi verkligen så olika?

Inledning
Språksociologins betydelse för samhället är det inte många som tänker på. Ändå vet många att hur vi kommunicerar påverkar allt som händer runt omkring oss. Vi är beroende av kommunikation.
Språksociologi är den vetenskap som behandlar förhållandet mellan språket och samhället (Nationalencyklopedin band 17, 1995). Det vill säga hur språket och samhället hänger ihop och varför de påverkar varandra. I den här uppsatsen undersöker jag hur män och kvinnors sätt att kommunicera i konflikt/stressiga situationer. Det är viktigt att läsa om eftersom informellt är det så mycket som skiljer män och kvinnor åt i arbetslivets förutsättningar. Genom att läsa och arbeta om hur de kommunicerar kan vi kanske få en bild av varför fårhållanden som lägre lön för kvinnor existerar, då kan vi i sin tur arbeta för kvinnors rätt i arbetslivet.

Frågeställning
Min frågeställning är om det finns några skillnader mellan hur män respektive kvinnor pratar i en konflikt/stressig situation och i så fall vad?

Metod
För att få en personlig bild av vad som skiljer män respektive kvinnor åt när de pratar i en konfliktsituation har jag åkt till Arlanda flygplats för att tjuvlyssna och intervjua olika personer. Jag hade tänkt åka till Arlanda flygplats eftersom flygplatser är lite som minisamhällen men eftersom det framförallt är folk med pengar som reser så skulle jag bara få en bild av hur folk med pengar agerar. Som tur var fick jag tag i en polis som jobbat uppe i Norrland och varit med om en del som kunde berätta lite om alla klasser.

Empiri
Kön är en viktig del i språksociologins studieområde. En stor del av könsrollerna påverkas av hur kvinnor respektive män använder sitt språk (Nationalencyklopedin band 17, 1995). I min undersökning om språkskillnader i konfliktsituationer på Arlanda flygplats märkte jag tydligt, när jag tjuvlyssnade vid incheckningen, att kvinnor pratar mycket mer känslosamt än män. Det stöds av vad som står i nationalencyklopedin, att mäns ordval är mer skriftspråksliknande och därför väldigt rakt medan kvinnor har visat sig variera sitt tal beroende på situationens omständigheter. Med detta menas att kvinnor ofta är mer flexibla i sitt tal än män.
Jag intervjuade platspersonal (vakter) på Arlanda flygplats och ställde frågor om de hade märkt av någon skillnad mellan hur stressade män och kvinnor sökte hjälp. Det var få som hade märkt av en betydlig skillnad mellan hur män och kvinnor kommunicerar med dem i deras jobb. Där ser vi hur jämställt Sverige tycks vara på ytan men då måste jag ta hänsyn till att en flygplats är en modern miljö där många av personerna är välställda. Jag fick däremot tag i en polis som hade jobbat i Norrland och fått kontakt med alla samhällets klasser. Han hade märkt av tydliga språkskillnader mellan kvinnor och män. Han pratade om så kallade lägenhetsbråk och där märkte han att kvinnor vill prata ut om vad som har hänt och vad som gäller och vill veta och ha koll på så mycket som möjligt. Detta medan män, menade han, är mycket svårare att få kontakt med och nästan flyr in i sig själva i en konfliktsituation.
Kvinnor talar generellt sett mer standardspråk än män och även mer samarbetsinriktat än män (Nationalencyklopedin band 17, 1995), vilket kan förklara polisens iakttagelser att kvinnor vill prata mera utförligt och veta mer i en konflikt. Enligt Nationalencyklopedin är de språkliga förhållandena under uppfostran och skolgången som förstärker könsrollerna en betydande orsak till att detta har uppstått. Att kvinnor skulle prata mer känslosamt och samarbetsvilligt märktes också i min undersökning när mammor ofta fick rollen som den som ska se till att allting flyter på och ha koll på allt. En till sak var när en män respektive kvinnor talade till sina småbarn. Mammorna var använde väldigt mycket mera känsloord som "var det roligt" eller "blev han ledsen då?" Medan män var mer raka och kortfattade när de talade.

Diskussion
Hör det samman? Att i min studie ser man att det märks en större språkskillnad beroende på genus än i de övre klasserna som finns på Arlanda? Enligt Nationalencyklopedin står det att en högre social klass som har bättre utbildning pratar mer standardspråk än lägre socialgrupper som pratar mer en lokal språkform med dialekt och lokala slangord. Kan detta ha ett samband? Polisen som jobbat med lägenhetsbråk uppe i Norrland såg stora skillnader medan de som hade jobbat en längre stund på Arlanda bland högre utbildade personer inte såg några skillnader alls. Kan det ha att göra med att rikssvenskan uppkom någorlunda medvetet med syfte att sudda ut lokala språkavvikelser och få folk att känna en gemenskap? De högre klasserna med bättre utbildning pratar mer standardsvenska och därför bör det enligt min studie vara därför det är svårt att hitta språkskillnader på grund av kön för rikssvenskan var menad för detta. Så slutsatsen vi kan dra utifrån min undersökning är att det finns språkliga skillnader mellan hur män och kvinnor använder sitt tal i konfliktsituationer. Och även att det finns undantag som beror på utbildning och möjliga svar på varför.

Källor
Böcker:
(1995). Nationalencyklopedin band 17. Belgien: Bokförlaget Bra Böcker AB
　
Tv-serier
Lindström, Fredrik.(2006-2007). Världens modernaste land

Muntliga källor:
Polis på Arlanda flygplats
Vakter på Arlanda flygplats

Se tillbaka till historien- det som hände då händer nu

"It's not de bad peoples akt who are dangeros. It's the good peoples silence" - Martin Luher King

Ett riktigt bra citat sagt av en legend som de tysta svenskarna (inklusive jag) borde ta till oss:)

Jag hittade den här: http://metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.117339&scrollIndex=510

Ni kan se samanhanget han tog det ifrån under rubriken: Medmänniskan

Igår, idag och imorgon

Min syn
I början av det här caset när jag skulle peka ut vad som var typiskt svenskt rabblade jag upp mycket om hur jag trodde svenskar beter sig och vilka traditioner vi följer och hur vi följer dem. Då kom jag fram till att den typiska svensken egentligen är lite som jag själv. Hälsosam, sitter tyst på bussen, kanske lite tråkig och är ovan för konflikter. Mycket handlade om den svenska mentaliteten.

Nu har jag en lite annorlunda syn på svenskar fast det jag sa först håller jag fortfarande med om, men nu har min syn på svenskar utvecklats lite. Vi håller fast vid våra stora traditioner och värdesätter vår historia, men samtidigt vill vi vara så moderna som möjligt. Hur går det till? Varför har det blivigt så? Vi får gå tillbaka i tiden. De traditioner och symboler som har blivigt en bild av Sverige uppkom (många av dem) innan industrialiseringen på 1800-talet och början av 1900-talet. Människan har en tendens att romantisera vårt förflutna. Tänk dig själv, du minns säkert en massa roliga saker som har hänt i ditt liv som du skrattar åt nu men när det hände kändes det inte alls kul. Det var likadant med de här traditionerna och symbolerna. Livet under industrialiseringen var inte alls så härligt, fattigdom och svält blev räkningen för den senare välfärden. Men när detta tillslut var över och staten behövde något för att få alla i Sverige till svenskar så blev de här sakerna romantiserade och traditionerna tog vid över hela landet, inte bara i vissa landskap (t ex midsommarfirandet i Dalarna). Den perioden under industrialiseringens tidiga dagar kallas ju till och med romantiken.

Det enklaste och tydligaste jag kan säga om svenskar har växt fram under det här caset, att svenskar är som svenskar. Vi är just svenskar och inte dalmas, norrläning eller skåning i lika stor utsträckning som för 100 år sedan. Med det menar jag att vi genom tiden har klumpats ihop till större grupper. Dels medvetet, dels omedvetet. När Sverige gick från ett kungadöme till en demokrati behövdes den här svenskheten för att få folket att ställa upp för sitt land vilket krävs i en demokrati. Så därför kom svenskheten delvis till genom medvetna val av regeringen i början av 1900-talet. Men vi måste även ta hänsyn till att industrialiseringen fick folk i Sverige att röra på sig och flytta in i städerna, så där kom svenskheten omedvetet till genom att vi helt enkelt klumpades ihop.

En sak som jag märker är att mentaliteten i Sverige fortfarande skiljer sig åt lite gran i dem olika landskapen, där dialekter är utbredda. Detta kan bero på att när vi skulle bli svenskar under industrialiseringen ville staten sudda ut dialekterna och få alla att prata rikssvenska, det är därför dialekterna är betydligt mer lika varandra nu än förr. Hur vi pratar och hur vi beter oss hör troligtvis lite ihop, så även det är en del av hur vi blev svenskar.

3 bloggar
I Anton Haeffners blogg är den största generaliseringen som han har gjort att han påstår att svenskar är främlingsfientliga. Det är klart, det finns en minoritet av svenskarna som är främlingsfientliga och främlingsfientliga partier får mer och mer makt. Men vi måste fortfarande ta hänsyn till att det är mindre än var tjugonde medborgare som stödjer dessa partier. Att belysa oss som främlingsfientliga kan leda till två olika håll, ett positivt och ett negativt. Positivt är om folk får upp ögonen och inser främlingsfientlighetens utbredning och därför gör någonting åt det och lyckas begränsa dess makt. Negativt är grupptrycket som kan uppstå. Om vi tror att alla runt omkring oss är främlingsfientliga kan vi känna oss tvingade till att bli det själva.

En annan sak som Anton framför i sin blogg är att han tycker att rösträtten ska sänkas till 16 år. Även här finns det för och nackdelar som han belyser väldigt bra. Det är många i Sverige idag som inte bryr sig om hur landet styrs, även om det är de själva som gör det. Det kan leda till att folk gör fel beslut som till exempel rösta på partier som verkar vara coola när de egentligen inte vet vad de står för och vill med samhället. Detta skulle som han säger kunna lösas genom att tidigt få ungdomar intresserade för politik. Det som dock kan gå illa är tyvärr att många 16 åringar inte är tillräckligt mogna för att få den kunskap som krävs för att göra bra och genomtänkta beslut. Så det som kan hända är att ungdomar får en felaktig syn på politiken.
I Joel Muellers blogg är en tydlig generalisering att han inte tycker att svenskar bryr sig om miljöhotet. Samtidigt får jag uppfattningen av att han själv är väldigt miljömedveten och när jag pratar och hör med folk märker jag att hela svenska folket egentligen är miljömedvetna. Särskilt i jämförelse med många andra i-länder är vi extremt miljömedvetna. Vi tycker och skriver väldigt mycket om miljön men dock gör vi inte så jättemycket, vilket Joel beskrev som ett problem. Han tog tycket om de höga bensinpriserna som ett exempel, det är bra för att vi gör åt mindre bensin men på annat håll tycker han att vi ska yttra oss mera och ytnyttja yttrandefriheten. Problemet med det är att i det här fallet är det kanske bra att vi inte säger vad vi tycker, för miljöns skull. Därför tycker jag att ibland ska vi inte göra någonting åt förändringar som på kort sikt ger oss sämre livskvalité, men om vi skulle göra någonting åt vårt missnöje skulle det straffa sig i framtiden. Hur vi agerar i samhället är som ett tveeggat svärd, når någonting blir bättre måste vi offra något annat.

En problematisk sak som tas upp i Fredrica Eurens blogg är problemet med att demokratins beslutsprocess är så långsam. Hon menar att det ska vara möjligt att ge mer makt till en ensam person för att snabba på beslutsprocessen när det är brottom. Hon belyser vikten av att ge makten till någon vi litar på och hon nämner själv risken med att ge makt till en ny Hitler. Och det är just det som är problemet med att ge för mycket tilltro på en ensam person. Det var ju just så Hitler fick makten, folket litade på honom men sedan bytte han skepnad och utnyttjade makten han fått sig tilldelad på demokratisk väg. Därför tycker jag att vi inte ska ge makt till en ensam person även om det ibland medför att saker och ting går långsammare. Det var genom att begränsa en enskild individs absoluta makt som romerska republiken lyckades hålla "folkstyret" vid liv i nästan 500 år. Det var när en individ fick för mycket inflytande som republiken dog och kejsardömet tog vid.

Om vi tittar på vad alla tycker och tänker om svenskhet ser vi att det inte finns mer än ytliga fördomar som man kan kalla typiskt svenskt. Alla är olika och därmed ser vi alla olika saker hos svenskarna om vi ska gå in djupare på vad en svensk är. Så jag tror att vi istället kan säga att det typiskt svenska är att svenskar har olika syn på hur vi är.

Framtid
Gällande religionen anses Sverige bli allt mer sekulariserat och att vara troende blir allt mer något som vi ser ner på. I alla fall om någon är starkt troende. Jag tror att år 2100 kommer våra traditionella religioner där man tror lite på en högre makt mer kommer att förändras till olika livsstilar som folk väljer att följa. Ordet religion kommer att suddas ut lite och blandas med begreppet kultur. Med religionen ser jag inte så många direkta hot mot framtiden förutom att det byggs en allt mer större klyfta mellan kristendomen och islam. Men eftersom jag tror att framtiden blir allt mer sekulariserat tror jag att detta problem med kulturkrockar inte kommer att vara något problem.

Vi ser stora förändringar idag i och med globaliseringen som bara tycks öka och öka i och med teknikens framfart. I och med att vi kan se stora accelereringar med teknikens utveckling och internets stora utbredning ser jag inga tecken på att globaliseringen skulle avta, tvärtom. Allt gällande religion, demokrati och nationalism kommer att få ett mer globalt ansikte. Med det menar jag att religion (som kommer bli kultur istället) kommer bli mer likt bara en kultur som breder ut sig över hela världen. Lite som vi kan se nu med att vi kan äta hamburgare i stort sett var som helst på jorden, men i framtiden blir det mer extremt. Likadant med nationalismen som jag tror kan gå åt två olika håll i framtiden.

Jag tror att om hundra år kommer landsgränserna bli lite mer otydliga och oviktiga. Unioner som EU kommer få mer inflytande över medlämsländerna och på alla håll i världen kommer liknande unioner att bildas. Risken med att världen delas upp i några få stora riken, som jag tror unionerna kommer att få för roll, är att individens påverkan på samhället minskar drastiskt och individen kommer bli en i mängden. Vi, folket, kommer alltså få mindre direkt makt och tyvärr kommer nog många känna att det är någon gubbe på en hög position hundratals mil från oss som bestämmer och vår röst gör ingen verkan.

Om jag kommer tillbaka till saken om nationalismens två väger så menar jag att efter länderna har gått ihop i unioner så kommer svenskar inte känna sig som svenskar, utan som EU medborgare. Därmed leder en av vägarna till att landsnationalismen knappt kommer att existera eftersom EU vill att vi ska känna en gemenskap med de andra EU länderna. Detta kan vara positivt genom att krig förhindras och handeln gynnas men det kan även få negativa effekter. Om det är få som bestämmer mångas öde är risken stor att det är ett mindre antal medborgare som gynnas eftersom vi alla är så olika.

Den andra vägen är att vi under själva förändringen till en storunion märker och ogillar det som håller på att hända så att nationalismen förstärks för att försvara oss mot det yttre som vill åt vårt land. Detta kan också både ses som något positivt och negativt. Det positiva kan ses som att vi får leva som vi vill och inte som de som bor 1000 mil söderut vill. Det negativa (men det kan självklart även vara något positiv men jag tycker det är negativt) är att vi kan bli lite isolerade från omvärlden och utfrysta ur världsgemenskapen. Ungefär som Kina och Japan för länge sedan dock på ett annat sätt nu.

Vårt största hot just nu är miljöförstörningen och det är något som våra barnbarns barn kommer att få brottas med. Tillslut tror jag att vi kommer få bukt med den men på vägen kommer troligtvis stora konflikter mellan olika makter utkämpas. För att vårt framtida folk ska kunna vara stolta över oss och för att vi ska skrivas positivt i historieböckerna måste vi försöka ena oss nu på en gång om hur klimatfrågan ska skötas. Tyvärr tror jag inte att detta kommer ske tillräckligt fort så på den punkten tror jag vi måste kämpa för att bli sedda som något positivt i historien.

Om vi ska knyta ihop säcken så tror jag inte att mina
barnbarns barn kommer att läsa caset Svea, de kommer att läsa caset EU. Alla de här tre punkterna, religion, demokrati och nationalism hör samman med den ökande globaliseringen och övergången till några få större kontinentregeringar. De påverkas och utformas utifrån det.

Källor:
http://sveaantonhaeffner.blogspot.com/

http://sveajoelmueller.blogspot.com/

http://sveafredricaeuren.blogspot.com/

Fredrik Lindstöms tv-serier:
*Världens modernaste land
*Svenska dialektmysterier

Bergöö, Pontus: Påläst 45 åring

Bergöö, Ami: Påläst journalist

Ännu mera kränkningar

En annan historisk händelse som är väldigt kränkande är begravningen av Haile Selassie som var en etiopisk kejsare och en "gud" inom rastafarikulturen.
1974 störtades han av landets millitärjunta och satt sedan fängslad i ungefär ett år då man medelade att han hade avlidit av cirkulationsstopp. Numera är den kända dödsorsaken att han kvävdes av en millitärchef.
Haile Selassie begravdes bakom en toalett för att symbolisera att man skulle skita på honom och smutskasta hans kropp. Det kan kallas kränkande om något!
P.S. Han fick senare en ordentlig begravning i en av Addis Abebas katedraler.

Formell- och informell makt

Skillnaden mellan formell- och informell makt är först och främst att formell makt är något som någon har fått sig tilldelad, och informell makt inte är skriven på samma sätt. Ett exempel på formell makt är den som Fredrik Reinfeldt har fått genom folkomröstningar. Det står i lagen att han kan och får utöva sin makt på samhället.

Informell makt är som en norm som bara finns där. Ett exempel är att om det är en populär person i en grupp, till exempel en skolklass, som alla vill vara som och alla följer hans/hennes klädstil. Då har den personen informell makt på hur de andra beter sig och hur de klär sig. Det är ingen som har sagt och skrivit ner i lagen att man ska klä sig som henne men alla gör det ändå för att det har blivigt en norm och de som inte följer normen riskerar att bli utfryst.

En kränkande händelse:
Jörgen har jobbat på sin arbetsplats i tio år. Under den här långa tiden har han några gånger hamnat i konflikt med hanns chef och det är tydligt att de inte tycker om varandra. Nu är det dags för löneförhöjning och de flesta på arbetsplatsen får en stor summa pengar mer i lön nu än innan. Men Jörgen fick trots sin goda arbetsinsatts ingen betydlig löneökning även om hanns arbetskamrater som arbetat exakt lika bra som honom fått mycket mer i lön. Jörgen kan nu vända sig till sin fackförening som kan kräva en lösning från arbetsplatsen.

En ny lag föds

Göran Larson hade fått nog, nu kunde han inte låta sina idéer vara instängda i hans huvud längre. Dagen innan hade hans son haft brandövning, alla eleverna var tvungna att springa ut barfota. Några fick glassplitter i fötterna. Göran bestämde sig för att skriva en insändare och propagera för tvång på inneskor i skolan.
Det var många som höll med Göran i frågan om barnens säkerhet, en livlig insändardebatt följde och det var inte många som kunde missa den. Tillslut bestämde sig Socialdemokraterna på ett morgonmöte att skriva en motion och starta en utredning. Experter på området skolsäkerhet, lärare och rektorer fick alla göra sin röst hörd och samtidigt undersökte lagrådet lagförslaget för att den inte skulle krocka med andra lagar. Tillslut var lagförslaget färdigt. När motionen var klar skickade Socialdemokraterna in den till riksdagen där den togs upp under rubriken "Inneskor på alla skolor".
Riksdagen kammare remitterade lagförslagen till Utbildningsutskottet/Socialutskottet utan att någon ville debattera först. När utskottet sedan gick igenom lagförslaget blev det livliga diskussioner när de olika partierna tyckte så olika. De mest dramatiska munbråken skedde mellan socialdemokraten Per Göranson och moderaten Raine Fredrikson. Per tyckte att lagen skulle vara sträng och menade att om det skulle vara frivilligt att ha inneskor skulle ingen ha dem på sig. Raine däremot menade att man inte ska tvinga på någon skor utan att lagen borde korrigeras så att alla skolor skulle tillåta och förespråka inneskor till alla elever. Hela tiden förde alla ledamöter av med sina partier för att se vad som ska tas upp. Efter flera veckors genomgångar, diskussioner och komprommisser skriver de tillslut ett betänkande där deras lagförslag står. Där stod att alla skolor ska informera om vikten att ha inneskor och se till att alla som vill ska ha möjlighet att bära inneskor.
Nu var den stora dagen här, idag skulle riksdagen debattera och rösta om förslaget skulle godkännas eller inte. Det var inte så många som var nervösa, sådana här saker hade ledamöterna gått igenom nästan hur många gånger som helst. Det blev inte mycket till debatt, de flesta hade ju redan kommit fram till ett bra förslag genom komprommisser. När röstningen var genomförd och lagförslaget blivigt godkänt skickade riksdagen en skrivelse till regeringen där de berättar vad som har beslutats.
Regeringen under Fredrik Reinfeldt såg sedan till att den nya lagen publicerades i SFS och gav sedan ansvaret till Skolverket som ska se till att lagen följs av skolorna. Nu kan Göran Larsson vara lugn, inneskorna står och väntar på hans son vid ytterdörren.

Sprid kärlek i världen

Nu i helgen ska jag sjunga bamselåten till min farmor som fyller 70 år. Vi ska ändra texten så det blir "Heja farmor" istället för Bamse. Texten kommer att handla om henne så att säga. Eftersom hon älskar musik är detta något mycket kärleksfullt.

Mitt manifest

Problem

Samhället vi lever i har många brister. Många klagar på många saker. Det är ju en sak som kännetecknar en demokrati, alla kan inte bli nöjda vilket i sin tur gör att samhället är under ständig förändring.

Ett stort problem med dagens samhälle är den ökande rasismen. Rasfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt mer politisk mark samtidigt som de blir allt mer aggressiva i sin inställning till invandrare. Det som är problemet med att sådana partier får makt är att de ofta inte har några relevanta fakta i sin marknadsföring, utan det blir ofta ren propaganda med vinklad fakta. Det är farligt om väljarna inte får en objektiv bild på samhället, det är så diktaturer utvecklas.

Ett annat problem som kan uppstå är om landet blir ”för” liberalt eller ”för” socialistiskt. Det finns idag tendenser som visar på att detta kan ske. Just nu går samhället åt det liberala hållet, och eftersom Sverige har varit och är mer socialistiskt fortfarande kan detta vara bra. Men om den liberala regeringen sitter kvar för länge kan övergången bli för stor. Samma sak om en socialistisk regering sitter kvar för länge. Om man tittar runt i världen ser man att stater som är väldigt liberala eller väldigt socialistiska mår befolkningen sämre. Eftersom det finns både för och nackdelar med de båda politiska ideologierna blir en blandning bäst.

Lösningar

Jag anser att för att stoppa rasismen som breder ut sig i politiken måste man genomföra mer omfattande kampanjer och genomföra mer omfattande undervisning i skolorna. Undervisningen måste ändras från att gå ut på att banka in kunskaper i eleverna till att lära eleverna att tänka själva. Man ska inte lära sig att rasism är fel utan varför rasism är fel ur ett samhällsperspektiv med mänskliga rättigheter i fokus.

Det som är fel med rasism är att det inte finns någon vetenskaplig grund för de rasistiska tankarna. När Sverigedemokraterna drar paralleller mellan ökad invandring och våldtäkter struntar dem i att titta på att majoriteten av alla som invandrar till Sverige är folk från våra granländer med samma kultur som vi.

Invandring är en viktig del i ett bra samhälle. Utan mångfald blir vi ”instängda” i oss själva och vågar inte pröva andra sätt att styra vårt samhälle. Istället för att sparka ut alla invandrare och låsa in oss måste vi öppna upp våra dörrar och ge invandrarna en chans att påverka samhället. Det som är ett problem är att vi inte drar nytta av all arbetskraft som kommer hit. Främlingsfientliga partier säger att invandrarna tar våra jobb, detta är absolut inte sant. En hjärnkirurg från Iran får inte jobbet före en från Sverige. Han blir tågförare istället. Varje år invandrar mängder med kompetent arbetskraft till Sverige, rakt förbi våra ögon. Vi måste tänka i socialistiska tankar i den här frågan. Vi måste styra in rätt människor till rätt jobb. Problemet här är att det ofta är invandrare som tar skitjobben med extremt låga löner. Inte många som är födda här vill ta sådana jobb, så om invandrare får bättre jobb vem ska då göra skitgörat? Här måste vi tänka liberalt, den som inte har utbildning och inte är kapabel till att göra annat får göra skitgörat. Födda svenskar liksom invandrare. Då utnyttjar vi arbetskraften som vi har till godo till fullo och fyller igen alla hål i arbetsmarknaden.

Sverige har blivit mer och mer liberalt de senaste åren, detta kan bero på att USA får allt mer inflytande på vårt näringsliv. Det är bra om vi blir lite mer liberala för att gynna individens individuella prioriteringar i samhället. Men det ska inte gå så långt att inte alla kan få fri sjukvård till exempel. Samma sak om vi blir mer socialistiska än vi redan är, det är bra som det är nu. Det får dock inte gå så långt att den personliga integriteten kränks.

Hur ska vi då göra för att hålla samhället stabilt? Vi måste behålla det politiska systemet vi har idag med många olika partier som står för olika saker. Det måste vara jämnt mellan socialistiska partier och liberala. Vi måste behålla systemet med att inte bara partiet med flest röster få all makt. Partierna ska få ett antal mandatplatser i riksdagen efter hur många röster det partiet har fått. Sverige går allt mer in i blockpolitik så även om Moderaterna inte får flest röster som parti får de den största makten. Det blir nästan som i USA med bara två partier att rösta på. Ju fler valmöjligheter, desto mer demokrati blir det.

Vårt mål med det här nya samhället ska inte vara att bli en utopi, för utopier är omöjliga. Alla tycker och tänker olika men med det här nya samhället som vi ska skapa blir så många som möjligt nöjda. Så vårt mål ska vara att eftersträva en utopi, att alltid försöka anpassa samhället till det perfekta gör att samhället blir bättre och bättre. Men perfekt blir det aldrig därför är det farligt att ha en utopi som mål eftersom människan vill göra det enkelt för sig och drar sig inte för att fuska på vägen.

Jag har en dröm... en mardröm om Sverige...

Varför är det viktigt att hålla tal?

Varför valde jag att hålla tal om friskolor? Idén väcktes först när jag hörde ett radioprogram/debatt om brister i friskolors kvalité. Det var en vänsterpartist och en moderat som debatterade om vad som måste göras åt friskolornas påstående resursproblem. Jag har alltid tyckt att det har varit puckat med förslagen om att förstatliga friskolorna. Om staten tar över för mycket blir det en långsam övergång till diktatur. Det är ju en del av demokratin att man ska ha valmöjlighet att göra som man själv vill och inte som staten vill.
När jag hörde vänsterpartisten anklaga friskolor om att de får betydligt sämre kvalité om de är vinstdrivande företag. Jag, som har gått i friskolor i hela mitt liv, höjde förstås på ögonbrynen. Jag har hela tiden upplevt att undervisningen och "hårdvaran" (material och byggnaden) har varit bättre än på kompisars skolor som var kommunala. Jag tyckte det lät som att vänsterpartisten tog argument ur luften som var helt påhittade. Därför tycker jag det är viktigt att lyfta den här frågan och berätta hur det egentligen är. Vi ska inte enbart bygga politiken utifrån ideologier, politikerna måste även ta hänsyn till verkligheten. Vi kan kolla på Zimbabwe, där är hela ekonomin i kras men Robert Mugabe fortsätter ändå att pumpa ut pengar i omlopp och därmed bara förvärra hyperinflationen. Det är likadant som vänsterpartisterna tänker, man tar inte hänsyn till statistiken. I radioprogrammet sa vänsterpartisten att friskolornas höga slutbetyg bara är en bluff för att locka elever. Men hon tänker inte på att de högre betygen kan bero på ett bättre resultat.
Nu har jag nästan övergått till att argumentera för min åsikt istället för att berätta om varför jag valde ämnet. Men det är därför jag valde att prata om det här, jag har helt andra åsikter än vänsterpartiet. Och då borde jag ju utnyttja yttrandefriheten till att delge allmänheten min åsikt och mina erfarenheter. Det är det som är så bra med att Sverige är ett demokratiskt land. Om alla tänker likadant blir all inskränkta i ett begränsat synsätt och det så diktaturer uppkommer. I en demokrati fungerar mängden som en stötdämpare till dåliga beslut som att försvåra arbetet för friskolor på lösa grunder. Men det kan också bli ett problem med demokrati. Det är inte så många som har gått på friskolor som jag och därför är det lätt att tro på Vänsterpartiets påståenden. Det är det som är problemet med demokratin, och det är därför det är viktigt att jag delger andra mina åsikter. Lika lätt som folk kan tro på mig kan folk tro på Vänsterpartiet. Det är här sunt förnuft kommer in i bilden vilket jag hoppas att folk har.

Jag har en dröm... en svensk mardröm...

Jag har gått i friskolor i hela mitt liv. Arbetssättet i det här friskoleföretaget som heter vittra, har jag fått en enorm personlig- och kunskapsutveckling. För några år sedan var jag den som satt tyst i ett litet hörn. Nu tar jag betydligt mycket mer plats, nu kan jag betydligt mycket mer om mig själv, och nu… vill Vänsterpartiet försvåra arbetet betydligt för friskolornas nyskapande undervisning.
Friskolor behövs i det svenska samhället, det svenska samhälle som skryter med att främja mångfalden. Visst skulle det se tråkigt ut om alla skolor såg likadana ut? Varför ska vi ha samma sorts kunskap när vi tar studenten som alla andra ungdomar i Sverige? Ska skolan bli en kopiator som bara spyr ut kopior av en sorts kunskap? Det är ju bevisat att folk som tänker olika och kan olika saker bildar den bästa gruppen. Om alla kan samma saker finns det ju inget behov av att lära av varandra, då saknas samma behov till kommunikation. Det talas så mycket om den tysta svensken, finns det ett samband? Om jag vet att alla runt omkring mig tänker och kan samma saker som jag, varför ska jag då fråga dem när jag redan vet svaret?
För några dagar sedan hörde jag Vänsterpartiet säga att friskolor söker en ekonomisk vinst i sin verksamhet, de menar att det är moraliskt fel att tjäna pengar på undervisning. Vad är det som är så fel med att tjäna pengar i ett företag? Vad är det som är så fel i att gå med vinst så skolan kan ha en reservbudjet i kristider? Vad är det som är så fel med att gå med vinst om undervisningen blir bättre? Jag skulle vilja be hon från Vänsterpartiet att gå in i en gammal traditionell, sliten kommunal skola och jämföra med de här lokalerna. Undrar vad hon skulle föredra… Klotter eller icke klotter? Det är frågan.
Sverige är ett modärnt land, vi ska inte sitta fast i gamla vanor och vara rädda för förändring. Jag hör ofta att svenskar prövar så mycket nytt och är nyfikna på nya metoder, det är det som har skapat detta fantastiska mångfaldiga land. Men med skolan? Utifrån hur vänstern ser det hittar jag ingen mångfald, jag hittar inget nytt i deras åsikter. Jag håller inte med om att alla ska ha rätt till lika dålig undervisning, jag håller däremot med om att alla ska ha rätt till lika bra undervisning, fast på olika sätt.
Det som jag måste påpekas är att många skolor, friskolor liksom kommunala skolor, har stora brister i sin undervisning. Det bästa som kan göras är mer omfattande inspektioner av skolor, och när inspektörer hittar brister ska staten inte göra det svårare för skolorna, utan då måste skolorna få hjälp. Jag tycker alltså att det ska vara tillåtet att friskolor ska få vara vinstdrivande företag, så länge det gynnar skolans kvalité. Vi måste vara försiktiga med den demokratifrämjande mångfald vi har här i Sverige. Friskolor är faktiskt sällsynt utanför rikets gränser, ni vet ju själva att ministrar från hela världen kommer hit för att inspireras till ett nytt skolsystem. Så låt oss då ha något som får folk att komma till vårt lilla land för att få en förebild till deras nytänkande. Tack!

Intervju av en svensk

Jag valde att intervjua min pappa, Pontus Bergöö. Han är väldigt lik den "typiska svensken" och medger der själv under intervjun. När han pratar om vad som gör honom svensk gör han det ur ett etnonationalistiskt perspektiv blandat med ett statsnationalistiskt. Likadant när han berättar om invandrares svenskhet. Jag tycker att om man ska diskutera svenskhet är det bra att se ur båda perspektiven för att få en objektiv bild av sina egna tankar.
När jag intervjuade Pontus hängde han tvätt under hela samtalet. Detta var den första påminnelsen om att vi faktiskt är i Sverige. I början av intervjun när frågorna handlade om vad som kännetecknar svenskhet blev svaren det vanliga, vi är tystlåtna, blyga och försiktiga. Men många positiva saker som jämställdhet, välfärden som fri sjukvård och pappaledighet kom upp. Det som jag tyckte var intressantast i den här intervjun var inte svaren på frågorna "Hur är det?" Utan frågorna "Varför är det?" Till exempel om den ökade främlingsfientligheten. Att diskutera att Sverige är främlingsfientligt är inte lika intressant som att diskutera varför Sverige blir mer och mer främlingsfientligt. Då kan man gå in på djupet och se att "jaha, om man tittar på de senaste 20 åren har invandringen ökat. Främlingsfientligheten har tydligen ökat parallellt med den ökande främlingsfientligheten." Om man tänker så kan man dra slutsatser och se tendenser i samhället ur en mer objektiv synvinkel, vilket gör att man får kunskap nog för att motarbeta till exempel främlingsfientligheten. Så för att minska den ökande fientligheten mot invandrare kanske man måste skärpa kraven på dem, så rasister inte får någon anledning att få bråket som de söker.
Jag tycker att det var väldigt intressant när jag plötsligt blev "intervjuoffret". Det får en att tänka om. Till exempel frågan om när en invandrare blir svensk. Då fick jag ett smart svar: "När de känner sig som en svensk". Men sedan fick jag följdfrågor som: "Varför är det så viktigt att dra gränsen om när man är svensk? Varför delar man världen på det sättet? Varför gör du det här arbetet just nu?" Det är väldigt intressanta frågeställningar som fick mig att börja tänka, och när jag tänker på det kommer jag på svar som visar historiskt hur tankesättet att känna svenskhet kom upp med politiska maktspel, hur patriotisms som ska främja det egna landets militär kom upp för 100 år sedan. Hur man helt enkelt blev tvungen att införskaffa tankesättet för att demokratin skulle fungera. Om folk inte fick någonting att samarbeta om, hur skulle man då få alla att ställa upp för fosterlandet? Den här utvecklingen sker fortfarande när världen blir öppnare och mer globaliserad. Gränser blir mindre och mindre viktiga och då tycker vissa att man måste förtydliga svenskar som grupp. Och viola, rasismen ökar samtidigt som andra blir mera förstående.
Pontus firar inte sjätte juni vilket han inte är ensam om. Inte för att inte bli utpekad till rasist (vilket kan vara en överdrift att tro att man blir så länge man inte hoppar på någon), utan för att han inte tycker det är så viktigt med svenskhet. Och den här rädslan för att bli utpekad som en rasist om man går ut och flaggar på nationaldagen gör att många inte gör det. Det är väldigt svenskt, att tänka hur andra tänker om en själv. Man vet väl bäst själv att man inte är rasist även om man går ut och flaggar. Så till alla som vill gå ut och flagga men är rädda för att få en rasiststämpel, gå ut och flagga om du tycker det är viktigt, det är ingen som hindrar dig. Gör det om du vill gå mot strömmen och inte vill vara en typisk svensk. Var inte rädd för vad andra tycker, för DET är svenskt.
Från och med idag tänker jag hälsa på alla busschaufförer, om du inte vill vara en tråkig svensk så gör det du också!

Vad är en svensk?

Svenskar, i alla fall i Stockholm, vill vara, strävar efter och är modärna. Man måste ha den senaste tekniken, de senaste kläderna och man förväntas anpassa sig till allt nytt. Samtidigt är svenskar fast i gamla och strikta normer. Man ska anpassa sig till mängden och inte sticka ut. Ute i samhället, till exempel på tunnelbanan så ska man vara tyst, se butter ut, stirra in i väggen och till varje pris undvika ögonkontakt. Punkt slut. Om någon sticker ut och hälsar på allt och alla med positivvitet så anses man vara lite konstig. Även om busschauffören man hälsat på, man själv och folk runt omkring blir något gladare och upplever livet lite bättre.
Familjen i Sverige är väldigt liten i jämförelser med utlandet. Här räknas de närmaste personerna som familjen medan i mellanöstern kan man bjuda familjen på bröllop och hela släkten på 100 personer dyker upp.
Vi håller väldigt hårt på traditioner och högtider, även om vi vill modernisera och förnya allt så uppskattar dock de flesta att hålla sig till det man alltid har gjort. Missommar är till exempel heligt och ska firas likadant varje år. Man ska äta sill och potatis, dricka snaps och dansa konstiga danser.
Det är väldigt svenskt att jobba hårt och påstå att man gillar jobbet, även om man egentligen bara vill skita i allt som har med jobb att göra. Det svenska samhället utgår från att allt ska vara trevligt och bra, man förväntas visa att man har det bra även om man tycker livet är pest för tillfället. Det blir på så sätt väldigt ytligt. Om någon frågar ointresserat "hur är läget" så förväntas man säga att det är bra. Om man svarar "det är pest och mitt liv håller på att gå under", så blir folk lite rädda och försöker backa ur situationen. Svenskar är så konflikträdda av sig och vill inte tränga sig på någon vilket gör oss stela och träiga.